Pedagogiska tips – till lärare
Läs mer om extra anpassningar och stödHur du stöttar en elev
… med NPF-pedagogik
Alla barn är olika och har olika funktionsvariationer även om de kanske har blivit diagnostiserade med samma funktionsnedsättning. Kommunikation är nyckeln till ett välfungerande samarbete med varje elev om vad som fungerar bäst. Men här kommer några tips som oftast gynnar de flesta barn med olika typer av inlärningssvårigheter.
- Checka av med eleven om den har förstått vad som gäller.
- Säg inte INTE! Säg istället VAD eleven ska göra.
- Ha en extra uppsättning böcker och penna. Påpeka inte inför klassen att eleven glömt material.
- Växla mellan olika arbetsmoment för att undvika tristess, rastlöshet eller att fokus tappas.
- Använd gärna frågorna: När? Var? Hur? Varför? Hur länge? Sen då? Vet eleven svaret på dessa frågor slipper hen undra och bli överraskad på ett sätt hen inte vill.
Vad ska jag göra? Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Hur länge ska jag hålla på? Varför ska jag göra detta? Vad behöver jag ha? Vad händer sen? Skriv alltid upp svaren på dessa på tavlan innan varje lektion!
- Ha korta och varierade genomgångar
- Sätt upp delmål
- Ha varierade arbetssätt under lektionen
- Ge positiv förstärkning
- Ha fasta placeringar i klassrummen
- Skärma av med bokhyllor för att skapa rum eller hörn.
- Gör smygbedömningar för dig själv. Om prestationen blir mer tillåtande kan den ge bättre resultat.
- Många gånger sänker vi kraven för barn med NPF (och vuxna för all del) men prova istället att öka stödet så att de lyckas. Eleven behöver samma krav men på ett kompenserat sätt. Bemötandet är nyckel i att kompensera för att elever med NPF ska klara av kraven.
Hur du som lärare kan prata med föräldrar
… om behov, svårigheter och förståelse
Ofta kan det vara mer kommunikation med föräldrar till barn med särskilda behov än med andra. En bra grund är att tänka att samarbete gynnar barnet bäst. Visa lyhördhet och om vad barnet skulle behöva. Berätta för föräldern vilka olika anpassningar skolan kan erbjuda så kan ni tillsammans komma fram till vad som passar barnet bäst. Exempelvis kan det handla om att få göra muntliga redovisningar i liten grupp, genomföra prov muntligt istället för skriftligt, skriva prov på dator istället för med penna, arbeta i mindre grupp då och då.
Tänk på att vissa elevers föräldrar också själva har diagnoser och behöver kanske ett särskilt bemötande. Och att dessa föräldrar är vana att bli påhoppade, och kan såklart lätt gå i försvar för att de känner att de hamnat mellan stolarna på grund av neddragningar.
Så använd all din empati.
Hjälpmedel
- timer eller påminnelser i mobilen
- individuella scheman
- checklistor med delmål
- bensträckare eller micropauser
- stressbollar mm att pilla med under genomgångar
- hörlurar
- skärmar
- enskilda prov
- muntliga och upplästa prov
- mer tid på prov
- tuggummi – Tuggandet kan hos en del elever vara ett sensoriskt behov som är lugnande och ångestreducerande och som hjälper eleven att bibehålla sitt fokus lättare.